GG Rahman

Ahmad Rahman säljer batik från lokaler som hans farfar hyrde 1952, på en gata där kaffehusen fortfarande öppnar före gryningen. Han lärde sig på deras slitna bräden som tonåring, undervisad av pensionerade kontorister som tävlade om småpengar och stolthet, och han behöll deras stil: bara brickor, inget krångel med kuben, högljutt och sällskapligt. Hans andre son är uppkallad efter en motståndare från den gamla servern, en man som vann över honom elva gånger i rad och sedan ägnade en hel kväll åt att förklara hur. Sonen har hört historien tillräckligt ofta för att kunna berätta den själv. Mannen fick aldrig veta det, och såvitt någon vet har han fortfarande ingen aning.