GG Dervishi

Sokol Dervishi höll bin i det albanska höglandet i fyrtio år, flyttade kuporna uppför berget i takt med att säsongen klättrade och tog ner dem igen innan vädret slog om. Det är ett arbete som belönar tålamod och straffar brådska, och han har aldrig hittat något skäl att spela annorlunda. Han spelar långsamt. Varje drag tar den tid det tar och kvällen tar den tid dragen tar, och han är betydligt mer intresserad av vem som sitter mittemot än av hur det står. En vinst och en förlust tas emot på exakt samma sätt: en axelryckning och ett erbjudande om honung. Erbjudandet är inte retoriskt. Folk går hem med burkar. Han har nyligen skaffat Magriels Backgammon, efter att ha fått höra att det är bibeln. Han tar med den till varje session och lägger den bredvid brädet, men slår upp i den efteråt snarare än under, med motiveringen att det vore ohyfsat att låta en motståndare vänta. Han är övertygad om att den redan gör verkan. Han spelar med pensionärerna de flesta kvällar, samma ansikten i samma rum, och har tackat nej till varje inbjudan till något som kommer med ett slutspelsträd.